Söndagsångest

Jag blir alltid lätt ångestfylld på söndagarna. Nu är det slut på helgen och det är en jobbig vecka att planera. Det måste dock vara en gammal invand nervbana i min hjärna för; alla mina dagar ser likadana ut!
(Gå och lägga sig försent, vakna och stoppa i Es napp 20607 gånger, vakna och tjafsa om E ska somna om med eller utan välling, vakna och inse att det är morgon fast klockan är 05.02, tjafsa med I om hennes kläderåfrukoståpärloråvantarådockorånappar samt manövrera E som kräver att bli buren, göra äcklig mat, invänta T, äta äcklig mat, plocka i infernot, tjafsa med I om huruvida det är kväll och om hennes vänner potentiellt lagt sig/sover/får vara vakna hela natten och hur hennes möjligheter till att vara uppe liiiiite till ser ut, tjafsa med T om vår långsamma, nästan bakåtgående, renovering fortskrider, gå och lägga sig försent)

Å andra sidan jämnar det ut sig lite för jag är skitglad på Fredagarna -Åh, äntligen helg!