Sabotör

Du har ett intressant arbete. Stimulerande och ibland utmanande. Varierande uppgifter och relativt stor frihet. Du är chefens absoluta favorit och får ofta beröm och uppmuntran.
Så kommer det en ny medarbetare till din avdelning. I början måste den läras upp och du tycker ärligt talat att den är väldigt inkompetent. Men chefen har stort överseende med den nyas alla tillkortakommanden och ägnar mycket tid och engagemang åt att hen ska känna sig som en i gruppen och utvecklas.

Så börjar det bli tröttsamt. Den nya rent ut sagt förstör för dig. När du kommer på morgonen ligger hela gårdagens arbete omkullkastat på golvet. Den nya tar ingen hänsyn, kan komma in till dig och välta ner allt du har framför dig och sedan masa sig därifrån, skrattar när din struktur rasar, stirrar när du gråter. Lunchrasten förstörs av nyas skrik och gap och ibland går hen till rent handgriplig attack mot dig. Chefen visar ingen förståelse och hävdar att ni alldeles snart är på samma nivå och att samarbetet kommer utvecklas. Att det fina med att den nya raserar allt är att du kan bygga upp det igen.

Tja, lite så måste det ju vara när E dregglande närmar sig Is enorma lego-branstation-med-stall-och-sovrum-och-trädgård.