Det är bara bra, de växer så det knakar!

Ibland händer det ju att det spontant dyker upp en chans att få komma ut från det här huset. Oftast är det att något behöver handlas på kvällen. Ibland kan det vara någon som behöver hjälp, kanske med att släppa in en katt eller någon som är sjuk och verkligen behöver en mjölk och en ask paracetamol. Väldigt sällan är det en gammal vän och en fika / vin / fest eller så.
Men idag hände det; L var hemma på kortvisit och vi tog en fika på kvällen. SÅ roligt! Verkligen mysigt och kul. Jag blev alldeles upprymd av att liksom känna doften av ett annat liv. Jag vill inte byta, men jag har hälsat på alldeles för sällan i det där lite mer spännande livet (men herregud är jag en jävla liknelsepoet nu eller?? -jag kommer att skämmas ihjäl om jag läser det här om 5 år! (fast eftersom jag med den här parentesen visar att jag liksom är medveten om att det där var löjligt, nästan patetiskt, så kanske jag inte måste skämmas lika mycket?) ).

Anyways (frän tjej, skriver på engelska med), det är lite tråkigt när man inte har så mycket att berätta om sitt liv. Ja, jag kan ju i detalj berätta hur mina nätter är, hur fina I & E är, att jag har köpt massa ramar som jag tänkte sätta upp bara jag bestämt och satt upp någon tapet först, och hur svårt det är att rengöra gamla porslinsburkar. Men det blir inte så mycket. Lite konstigt nästan. Jag är ju fullproppad med barn & familj, man tycker att det borde svämma över.

Ganska rolig!
http://www.youtube.com/watch?v=x81M3g3zjXc