Mitt jobb nu är ju faktiskt att torka av bordet. Och sätta på diskmaskinen och tvättmaskinen. Och plocka upp och i och ur. Och dammsuga köksgolvet. Och ställa undan skorna i hallen och lägga alla strumpor på villovägar i tvättkorgen. Och tänka ut mat. Och tänka ut vad vi måste handla. Och ligga steget före all hungerhysteri. (Och ta hand om världens bästa och gulligaste och roligaste och fnuffligaste barn förstås. Mest det.).
Och även om jag är en urkass hemmafru så oroar jag mig lite för hur vi ska fixa att få något av detta gjort när vi båda arbetar. Jag förvandlas till en komazombie efter läggning av barn, varje kväll. Alltid. Jag får i princip inget gjort efter de lagt sig (tja, kanske hänger en tvätt, men mer blir det rakt inte!).
Vi kanske måste få hjälp. Vi kanske är lite för svaga (så heter det nuförtiden) för att klara det här!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar