Jag ska sy och jag ska sticka, jag ska göra't ska jag tippa!

Känslan att jag nog vill vara en sån där mor som gör sakerna själv är nästan ännu värre. Jag har klara tendenser. I höstas syltade och saftade jag mig blå (röd) efter att med en känsla av eufori och stressjukdom plockat vinbären, hallonen och körsbären från trädgården. Fortfarande står det litervis med saft som blev gelé i flaskor nere i källaren. 

När det ska komma en bebis kan man sticka mössor, sy täcken, snickra sängar och bygga spännande babygym (bebisar måste ha ett gym, en bebis utan gym kommer utan tvivel bli ett barn med barnfetma. Du vill väl inte att barnet ska behöva gå på atkins diet vid fyra års ålder!? -du har väl ett babygym???). Men jag vet hur lätt det blir ett dyrt inhandlat, halvt påbörjat och tyvärr aldrig avslutat projekt. Men jag vill. Jag vill vara en sån mamma som har frysen full med hembakade bullar som är helt ekologiska. Och när någon påtalar att mina ungar har fina kläder -så har jag förstås sytt dem själv. 

(Liksom min egen fantastiska balklänning. Jag vill fasiken inte ha hjälp av några snällsjungande musjävlarallafall)