måndag 13 februari 2012

Hormonsvaj

Om jag till och med skriver det här, så kanske jag inte behöver tänka på det när jag ska somna:

Det finns många det är synd om. Många barn det är synd om. För deras mamma och pappa kanske inte är snälla och lyssnar på dem och säger hur oändligt mycket de tycker om dem och de kanske försöker göra bra fast det blir dåligt. Och om man tänker på hur snälla barn är så är det lite sorgligt för de verkar hela tiden vilja göra så att det blir bra och roligt och även om de är superpåhittiga och busiga och galna så är de inte dumma. Och även om föräldrarna är dumma så är barnen snälla. Och en del föräldrar är kanske bara lite kassa för att de inte är så finkänsliga liksom, medan en del är så hemska att det är så vidrigt så man nästan kräks lite. Och jag orkar inte riktigt att det är såhär och jag är så glad att jag har så fina förutsättningar att vara en ok förälder och jag tycker det är roligt. Det är en sån jävla ynnest att få ha en (eller flera) liten unge att älska och ta hand om och bli väckt av och bli galen på och så stolt och lycklig av så man snorgrinar i kudden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar