söndag 19 februari 2012

Kan det vara difteri? Eller kanske...

Lilla I. är sjuk. Sådär sjuk så hon har legat på madrassen i vardagsrummet under täcket hela dagen, inte velat leka någonting  bara att man ska sätta på musiken igen. Som en liten tyst kamin har hon legat och vi har trott att hon förstås sovit men när man gått in till henne har hon bara legat tyst och varm och vaken.
När vi tjatat har hon snällt druckit saft, men när vi frågade om hon ville se paketet från (världens bästa) farmor och farfar så tyckte hon att det inte behövdes. DÅ blir man ju lite nojjig.

Nu har hon lagt sig för natten i sin säng och HUUUU jag tänker att det är massa allvarliga saker hon fått. Att jag borde sitta där och se så hon inte får feberkramp eller andningsuppehåll och att hon helst borde tempas varje kvart (vi har hittills inte tagit tempen en enda gång - vi känner ju att hon har feber).

Den fräna mamman är alltså så ofrän man kan bli av att ha en sjuk liten unge.
Finaste bästa lilla I. blir frisk fort så ska jag bli logisk, rationell och rimlig igen!

1 kommentar:

  1. Du lyckas verkligen förmedla din föräldraångest. Det kryper i modershjärtat på mig. Hoppas I kryar på sig snabbt. (när barnen är febriga får de alltid sova i vår säng, för min egen skull, annars får inte jag en blund på natten:-/ )

    Lisa

    SvaraRadera